De flesta av oss har badat på många sätt. I varmt vatten, i kallt vatten. I hav, sjö eller å. Vi bastubadar, isbadar och sommarbadar. Men så finns det ett bad som inte kräver vare sig handduk eller ombyte – skogsbad. Låter det flummigt? Det är det inte.
När jag börjar vandra är det som att hela livets brus följer med i ryggsäcken. Tankarna snurrar – om allt som ska göras i livet. Men steg för steg, andetag för andetag, börjar något förändras. Tankarna tystnar, och i stället vaknar sinnena. Jag blir närvarande. I stegen, i naturen och i nuet.
Legenden säger att Ryttargraven är en plats djupt inne i skogen, där förlorade själar ska härja än idag.
Ibland tar vi en promenad i skogen bara för att röra på oss, men det slutar ofta med att vi hittar saker. Vi blir som sakletare i vår egen hembygd. Det kan vara allt från rostiga spikar och gamla flaskor till keramikbitar eller trasiga verktyg.
Ni som varit med oss ett tag minns kanske när vi råkade planka in på ett yogapass på Mallorca. Vi var egentligen på jakt efter mer all-inclusive vin, men tog fel dörr och hamnade mitt i en grupp människor som andades synkat och såg väldigt fokuserade ut. Vi insåg snabbt att vi hamnat fel och backade ut igen.
Ibland sker saker på impuls. Som när vi mitt i vintern plötsligt längtar efter lite mera natur och lugn. Fem minuter senare har vi bokat ett enkelt torp någonstans i Värmland – utan värme, utan toalett och utan dusch.
Vintern behöver inte vara en paus från odling – den kan vara början på något nytt. När trädgården vilar under snö och frost öppnar sig en annan värld, precis där inne på fönsterbrädan. Där ryms nyfikenhet, förväntan och små gröna drömmar.
Det börjar ofta med en liten ny idé. Några små tvålbitar här, ett nytt doftexperiment där – lite lavendel, lite citrus, kanske en touch av soft cotton, Man provar olika färger och mönster. Plötsligt står man där med ett eller två berg av hemmagjord hårdtvål.
Mitt i julstressen, när dagarna går fort och tankarna snabbare, kan det vara skönt att stanna upp en stund. Inte för att göra klart något viktigt, utan för att göra något enkelt. Som att sätta sig ner och småvirka, helt utan plan.
Jag har alltid fascinerats av material som har karaktär. När jag en dag för flera år sedan fick syn på en säck cement i en bygghandeln.
