En tråd av galenskap- mitt garniga beroende
Jag har inte förlorat kontrollen över mitt liv – jag har bara gett den till en virknål i storlek 4,5.
Det börjar alltid med att jag bara ska virka en liten stund….. men innan jag vet ordet av sitter jag där klockan två på natten och virkar raggsockor till en hund som inte ens gillar kläder.

Det är svårt att förneka. Jag har ett beroende. Ett beroende av virkning. Det började som en hobby för att få vara lite kreativ, men med åren har det blivit något mycket större.

Nu är det som om jag har virkat mig in i ett helt annat liv. När jag inte virkar, tänker jag på virkning. Vilka maskor kommer passa bäst, vilken virknål är lämpligast? Vilket garn skulle ge den rätta känslan? Det kan låta konstigt, men för mig är varje minut utan virknålen en minut förlorad.

När jag är mitt uppe i ett projekt börjar tankarna redan snurra kring nästa. Det är som ett behov av att alltid ha ett projekt på gång, att hela tiden vara i den där kreativa processen. Så fort ett projekt är avslutat sätts nästa igång- för vad gör man när man har slutfört ännu en filt som inte riktigt behövdes? Jo, man virkar en mössa. Eller en väska. Eller ett par vantar. Eller en tröja till hunden– för den behöver ju en tröja….och hundens kompis behöver också en tröja.

När det går några dagar utan att jag fått tid till att virka, börjar det kännas som att något saknas. Jag känner mig rastlös, som att någonting fattas. Virkningen är mer än bara en aktivitet för mig – det är en plats där jag kan förlora mig själv och få ro. När jag sätter mig ner med garnet och virknålen, försvinner alla andra tankar. Jag blir lugn. Det är som en slags terapi, fast utan att behöva prata om något. Bara jag, virknålen och maskorna.

Även om jag älskar att virka, vet jag att jag förlorar mig helt i det. Kanske borde jag vara orolig. Men det har jag inte tid med– jag har ju ett projekt att avsluta. Och när det är klart? Ja, då sätter jag igång med nästa. För när jag virkar, känner jag att jag är på rätt plats, i min egen lilla värld av garn och trådar. Så jag vet att jag har ett problem – och jag älskar det.

~Linnea~
Är du också beroende av virkning?
• Du har fler nystan än strumpor.
• Du blir lycklig av att gå in i en garnaffär.
• Du har sagt "bara ett varv till" och plötsligt var det midnatt.
• Du har gömt garnköp för någon (eller alla) i hushållet.
• Du har virknålar i handväskan, bilen, soffan, jackfickan…
• Du säger till din omgivning att vara tysta så du kan räkna maskor.
• Du får lite ont i magen av tanken på att resa utan garn.
• Du skyndar dig hem från jobbet för att du bara måste prova ett nytt virkmönster.
• Du har virkat något till ett husdjur – som inte är ditt.
• Du kan inte se på tv utan att virka.
• Du har klappat garn i butik som om det vore en nyfödd.
• Du har sett en tröja i butik och tänkt: "Den där kan jag virka."
• Du har fler Pinterest-mappar för mönster än för recept.
• Du vet exakt vilket garn som är "för fint för att använda".
• Du känner dig mer komplett med en virknål i handen.
0–4 kryss: Du är kanske bara i förnekelsestadiet…
5–9 kryss: Du är på god väg att bli en av oss.
10+ kryss: Du är beroende. Det finns ingen återvändo – bara fler maskor.