Båthiss och brända pizzabullar – livet på sjön från ett rullstolsperspektiv

Båtlivet har alltid varit en självklar del av mina somrar, och det tänkte jag inte ge upp i första taget. Så rullstolen fick helt enkelt anpassa sig till båtlivet, och inte tvärtom.

Tur då att jag råkar ha en svåger som driver en hissfirma. (Ja, det är ungefär lika praktiskt som det låter.) Ur detta släktband föddes uppfinning: Båthissen.
En konstruktion som är lika delar ingenjörskonst, svågerskap och en lätt nervös syster.

Innan varje tur på sjön inleds en liten ritual. Det skruvas, räknas och mekas. Systern testar bärigheten otaliga gånger. Men när allt är på plats – då tar jag hissen ombord.

Väl ute på sjön… då är det underbart. Vind i håret, skrattande barn som åker ring efter båten och vuxna som försöker låtsas som att stormköket visst skulle bränna pizzabullarna lite. 

När kvällen kommer och solen långsamt sjunker bakom trädtopparna glider vi hemåt i stilla takt genom den spegelblanka sjön. Luften är ljummen och doftar sjö. Ljudet från motorn är dovt och barnens röster har tystnat till små trötta skratt. Allt är lugnt.

Rullstol eller inte – livet på sjön är till för alla. Man behöver bara en gnutta envishet, en hissande svåger och en pizzabulle eller två.

~Emma~